Att vara författare är inte bara releasepartyn och bubbel, det är hårt slit och mängder med utmaningar som långt ifrån alla som inte skriver känner till. Här är några utmaningar jag stött på och som jag tror de flesta författare förr eller senare kommer att stå inför.
Är jag författare nu?
Den här utmaningen ser jag att det frågas om hela tiden. Inte minst i kölvattnet av den senaste tidens debatt kring hybridförlag, som om det vore förlagsformen som bestämmer vem som kan kalla sig författare. Att kalla sig författare kan vem som helst göra, det är inte en skyddad titel – på gott och ont. Däremot att kalla sig författare och verkligen känna att man är författare är två olika saker. Dessutom, om du kallar dig författare utan att verkligen känna att du är författare så blir det lite tvivelaktigt.
Jag har fått åtta böcker publicerade, på tre olika förlag. Tre av böckerna skrev jag tillsammans med Diane Karlstrom, och det är mycket tack vare Diane som jag relativt tidigt kände att jag kunde kalla mig författare.
Dessutom är jag med i Författarcentrum Väst, och det om något känns som ett kvitto på att jag kan kalla mig författare. Men till saken hör att jag har alltid känt mig som en författare, eller en berättare om man så vill. Någon som berättar historier och verkligen vill berätta fler historier. Jag är inte klar efter mina första åtta – vilket för oss in på nästa utmaning:
Att skriva nästa bokmanus
Har man väl kommit igång och blivit publicerad uppstår en kanske oväntad effekt. Prestationsångest för att skriva nästa. Jag tror att många författare som befinner sig i läget att skriva sin andra bok kan uppleva en hel del prestationsångest. Ska förlaget anta uppföljaren (vilket inte är självklart även om de har skrivit in option i avtalet) och hur kommer den tas emot av läsarna? Måste den vara mycket bättre?
Alla dessa frågor cirkulerar lätt i en författares huvud efter att man börjat jobba på bok nummer två, oavsett om det är en uppföljare eller inte.
För min del kändes det aldrig som något större problem, mycket på grund av att jag i grund och botten inte skriver mina berättelser enkom för att de ska bli utgivna. Blir de publicerade är det en välkommen bonus, men behovet av att skriva finns där ändå.
Jag tror också att alla vi som skriver mår bra av att inte fokusera så mycket på nästa steg i berättelsen. Fokusera på ditt berättande och berättarglädjen så löser sig prestationsångesten automatiskt.
Hinna vara ute på mässor
Det är kul att vara ute på bokmässor och bokmarknader. Att träffa läsarna är oftast en väldigt trevlig upplevelse och säljer man samtidigt böcker blir det dubbelt så bra. Men det finns en nackdel – det tar tid. Ibland väldigt mycket tid, särskilt om man ska förbereda en presentation.
Här gäller det som med så mycket annat i livet att hitta sin balans. Att inte boka in sig på mer än man både orkar och hinner med. I början får man helt enkelt känna sig fram. Det kan ta tid att lära sig hitta rätt nivå, så stressa inte med att boka upp allt på en och samma gång.
Hantera dåliga recensioner
Förr eller senare kommer alla författare att få en dålig recension. Den kanske inte bara är dålig, det kanske rentav är en sågning av galaktiska mått. Med tanke på att det är så lätt att vara anonym idag online så finns det gott om människor inte ens har läst en bok som de sågar. De gör de bara för sina fem sekunder i rampljuset eller bara för att de har tråkigt.
Det här måste alla författare lära sig att hantera. Till sist handlar det enbart om att du måste lita på dig själv. Tror du på det du skriver och att du skriver bra så är det vad du ska hålla fast vid, oavsett vad andra säger.
Det blir givetvis lättare att göra det om du också har fått en mängd positiva recensioner. Jag har fått 95% positiva recensioner av mina böcker, men det dyker alltid upp någon här och där som inte tyckte någon berättelse föll dem i smaken. Någon skrev någon gång att de inte gillade hur jag porträtterade vissa karaktärer och tja, så är det ju. Smaken är delad och alla kan inte gilla allt.
Hinna med allt
Att hinna med och skriva samtidigt som man har ett heltidsjobb är tillräckligt utmanande. Lägg därtill tid för att kunna umgås med familj och vänner, träna, laga mat, sova, se på film, och alla andra intressen man kan ha. Hur hinner man som författare med allt?
Svaret är att det gör man inte. Ingen hinner med allt. Tiden måste prioriteras och i slutänden måste varje författare som vill fortsätta vara författare prioritera att ha skrivtid. Skrivtiden är viktig och oavsett om det är en halvtimme varje dag eller åtta timmar på helgen så ska prioriteringen hållas. Givetvis i överenskommelse med familj och framför allt din partner.
Det finns tyvärr inga enkla lösningar när det gäller att hinna med allt. Men om du tror på dig själv och din framtida karriär som författare så är det i slutänden viktigt att göra ett val hur du ska prioritera.
Gillade du det här inlägget? Missa inte kommande – prenumerera på min e-postlista så får du de senaste utskicken i din inbox varje fredag.