Jag tror att så gott som alla författare har fått en refusering från ett förlag och de flesta får dussintals refuseringar innan de blir antagna. Jag har ett tjugotal refuseringar bakom mig innan min första bok blev antagen.
Nu har jag slutfört manuset till min tionde bok, och det är absolut ingen självklarhet att förlaget antar det här manuset. Att få en refusering är således en naturlig del av att både vilja bli författare och att vara det.
Men nog känns det när det kommer ett nej. Man frågar sig varför förlaget inte ser mitt manus storhet. Eller varför man inte kan få åtminstone ett lite mer utförligt svar om varför. Det kan svida och på sätt och vis bör det svida. Om det inte gör åtminstone lite ont att få ett nej, har du då brytt dig om både manus och möjligheten att bli författare?
Så hur hanterar man det?
De flesta tror jag hamnar i någon sorts uppgivenhet till en början. Sedan tar man nya tag och siktar på antingen nästa manus eller så börjar man om med det man höll på med. Jag har gjort båda delarna. Vad jag dock inte har gjort är att ge upp, vilket har lett till att jag har åtta publicerade böcker, en nionde (Monster) är snart på väg till tryckpressarna och som sagt det tionde manuset ska förhoppningsvis inte bli refuserat.
Att inte ge upp är nyckeln till att lyckas bli författare. Vilket kan vara lättare sagt än gjort. Jag har mött många aspirerande författare som tycker att det där med att bli författare kanske får fortsätta vara en dröm och de kan ibland kännas väldigt uppgivna. De som är närmast att ge upp är de som många gånger har lurat sig själva. Det är nämligen inte bara att slänga ihop en bok och så går det bra.
Att skriva ett bokmanus är en lång process och ett hantverk som tar tid att lära sig. Därför är det rätta sättet att hantera en refusering att lära sig av det. Får du inga kommentarer från förlaget så får du helt enkelt själv reflektera eller anlita hjälp.
Dock ska du ha följande med dig:
Förlagen har erfarenhet av vad som fungerar, men de har inte alltid rätt. Se på det väldigt kända fallet med Astrid Lindgren. Många av de stora förlagen satsar gärna på samma smet och det finns ett oerhört fokus på bästsäljare. Skriver du utanför den normala mallen kan det vara en av anledningarna till att de refuserade ditt manus.
Sedan är det också många gånger personberoende. Med tanke på hur många manus förlagen får in så är det inte mycket tid som kan läggas på varje manus. De har dock ett öga för språk, inledning, flyt och struktur och så vidare. Tränade redaktörer ser snabbt vad som fungerar och inte, men trots det missar de flera juveler som passerar igenom utan en enda kommentar.
Olika förlag ser på olika sätt på olika berättelser. Jag har haft förmånen att jobba med tre olika förlag, och de har haft tre olika sätt att se på manusen. Därför kan du nå framgång med ditt manus på ett förlag men inte på andra. Titta på vilken sorts böcker de redan ger ut och om din genre finns där är chansen större att de är intresserade av den.
I slutänden ska man inte heller glömma att det finns förlag för att det finns författare. Just nu finns det för många författare och för få förlag, men det håller på att ändras. Dessutom blir förlagens roll förändrad och flera mindre förlag utmanar de stora (även om de inte tror att det är så).
Till sist, återigen – ge inte upp om du åker på en eller flera refuseringar. Det är din chans att utvecklas och ta all feedback du kan få för vad den är.
Gillade du inlägget? Prenumerera på min e-postlista för att få senaste inläggen i din inbox varje fredag: