Idag gästbloggar Ann Gewecke, som är lektör och författare. Hon utkom i augusti 2023 med ”Pennskaft & pessar”, ett stycke svensk kvinnohistoria i romanform. Länk till hennes websida hittar du här: Ann Gewecke
VAD ska du med en lektör till?
Du skriver och skriver och till slut har du ditt manus klart. Härligt! Inte alla orkar gå i mål med en så lång textmassa som behövs för en roman eller en fackbok. Redan där har du slagit många av dina konkurrerande aspirerande författare.
Nu letar du fram adresserna till alla tänkbara förlag. Du börjar med ditt drömförlag och med de stora, fyller på med några medelstora och något litet specialförlag som kan tänkas fungera för den genre som du anser att din bok hör hemma i.
Glad i hågen skriver du ett följebrev där du berättar om hur fantastiskt ditt manus är och ser i andanom hur du sitter i Babel-studion och berättar om ditt författarskap. Känns det igen?
DU skickar in
I den sinnesstämningen trycker du på SÄND-knappen. Swish, där gick manuset i väg till ett gäng förlag.
Fjärilarna dansar cancan i din mage i flera dagar. Men inte ett knyst från något av förlagen. Mailkorgen ekar tom.
Magdansen övergår i kramper. Kanske rentav tvivel och ångest. Du tänker: Varför hör de inte av sig? Var texten så dålig? Vad är det för skräp jag skrivit?
Din väntan blir svår. Efter en tid droppar refuseringarna in. Standardfraser som i realiteten betyder ”Tack, men nej tack.”
Så vad gör du? Deppar du ihop och skyfflar ner manuset och all din omsorgsfullt gjorda research i sophinken?
KANSKE får du ändå ett uppmuntrande ord
Har du tur får du en refusering som innehåller några meningar som pekar på vad som var bra i ditt manus och vad som skulle behöva förbättras eller saknades. En sådan refusering är guld värd eftersom den kan ge dig en vink om vad du behöver jobba vidare med.
Vad många aspirerande författare gör sig skyldiga till – och jag har själv varit en av dem – är att de har alldeles för bråttom. Bara för att en första version av ditt manus är klar innebär det inte att det är moget att läsas av en förlagsredaktör.
Men – invänder du – jag har ju jobbat med manuset i flera år. Jag har putsat och filat en massa och skrivit om, rensat bort småord och justerat marginalerna.
Gott så. Men det är inte där skon klämmer. Problemet är troligen att du i så fall har jobbat för mycket på detaljnivå och kanske missat de stora grundläggande bitarna.
Jaha, och vilka är de stora bitarna då? vill du nu veta.
Ett förlag ser direkt om du är en van skribent och har full koll på språkbehandlingen eller inte. Det är A och O. Men en berättelse behöver dock inte vara helt fri från stavfel för att tilltala ett förlag. Däremot behöver storyn ha en röd tråd, ett lockande tema och intressanta karaktärer. Dessutom behöver berättelsen en dramaturgisk kurva. Vad innebär det, då?
DRAMATURGI – ska man behöva tänka på det också?
Du behöver få fart på handlingen. Du behöver få läsaren på kroken redan från början. Här är en lång startsträcka med redogörelse för huvudkaraktärens bakgrund ett bra sätt att låta handlingen fastna i leran och därmed få förlagsdörren att slå igen innan du ens kommit till rätt adress.
Ett sätt att få läsaren fast direkt är att hoppa rakt in i ett skede. Men en bra start räcker dock inte. Du behöver hålla läsaren på halster och alert berättelsen igenom, ända till sista sidan.
För att en berättelse ska bli spännande är det viktigt att det finns en framåtrörelse i berättelsen och att det finns en dramaturgi, det vill säga att spänningen behöver stegras undan för undan.
Man låter spänningen stiga till dess att man når en av flera vändpunkter i berättelsen där något plötsligt händer som ställer allt på sin spets.
Vändpunkterna behöver ligga på vissa bestämda platser och ska på ett avgörande sätt påverka huvudpersonen att agera på de händelser som kommer i dennes väg. Men det är ändå inte allt.
MÅL och drivkrafter
Någonting måste stå på spel. För att en berättelse ska bli intressant och spännande så att du fångar dina läsare behöver karaktärernas mål och drivkrafter vara tydliga för läsaren.
Redan på de första sidorna behöver du låta läsaren ana lite av, men naturligtvis inte hela, svaret på de frågorna. Så fråga dig själv:
Vad har din huvudkaraktär för mål? Vilka är personens drivkrafter? Vad står på spel och vad händer om hen inte når målet? Det måste bli tydligt redan från de första sidorna.
Huvudpersonen behöver utsättas för hinder på vägen mot målet. Inte hinder i största allmänhet, utan hinder för att just nå det önskade målet. Dessutom behöver personen också uppvisa någon form av förändring under resans gång.
Din läsare vill kunna förstå och följa karaktärens strävan, bita på naglarna i motgång, hurra i medgång och i slutet av berättelsen bli upplyft av hur personen utvecklat nya insikter.
KARAKTÄRER som läsaren vill investera i
Många gånger kan man som författare bli så kär i sina egna karaktärer att man grottar ner sig i en massa detaljer som det blir för tungt för läsaren att tugga i sig. Bättre då att portionera ut bakgrundsinformation lite i taget vartefter berättelsen rullar på.
Huvudpersonen/-personerna behöver gestaltas så att de blir levande för din läsare. En karaktär bör inte vara enbart snäll/ond/god/timid/gapig/hjälpsam/grinig eller liknande.
Om dina karaktärer är endimensionella så blir de inte trovärdiga och ingen läsare vill investera sin tid genom att läsa vidare för att få veta hur det ska gå.
Bygg därför karaktärerna med omsorg. Verkliga människor är sammansatta av en mängd olika egenskaper. Det behöver dina romanfigurer också vara för att upplevas som trovärdiga. Men det behövs mer än så.
EGENSKAPERNA behöver kompletteras med motpoler
En person som är noggrann och arbetsam på jobbet kan till exempel vara lat hemma. Motpolerna lat – arbetsam bildar en dimension av karaktären.
Olika personer i en berättelse har olika relationer till andra karaktärers olika sidor. Så kan till exempel gangsterkungen vara hård mot sina underhuggare, men sedd ur barnbarnets ögon är han mjuk och världens snällaste.
Ju fler motpoler din karaktär har, desto fler dimensioner får hen. Ju fler dimensioner, desto djupare blir din karaktär. Därmed också mer intressant för läsaren.
HUR laddar man då om efter en refusering?
Första steget är att skaffa en eller ett par testläsare. Be några som du inte är närmare släkt med att läsa ditt manus och ge konstruktiv kritik. Alltså inte någon närstående som gör vågen för allt du skrivit utan någon som vågar se din text lite mera objektivt.
Ställ konkreta frågor till din testläsare innan de börjar läsningen: Fungerar storyn, är karaktärerna intressanta, var tappar de intresset och slutar läsa och varför och liknande frågor.
Lyssna in vad testläsaren kommer med. Fundera på om det är befogad kritik. Arbeta om det du finner rimligt och i linje med vad du vill med din berättelse.
LEKTÖREN hjälper dig vidare
När du fått lite feedback på din text från testläsare kan det vara dags att anlita en lektör. En lektör hjälper dig att analysera hur ditt manus fungerar på ett djupare plan, med avseende på de stora bitarna, till exempel de som beskrivits ovan: Berättelsens början, dramaturgi och vändpunkter, karaktärernas mål och drivkrafter.
Utöver det tittar lektören på saker som tempo, trovärdighet och logik, handling och struktur, scener, dialoger, slutet och – inte minst – gestaltningen, det vill säga hur du levandegör dina karaktärer.
DITT manus är som ett hus
En lektör analyserar alltså de stora byggstenarna i ditt romanbygge. Tänk dig som jämförelse att man bygger ett hus. Det är inte särskilt effektivt att börja tapetsera övervåningen innan man har hunnit resa takstolarna.
På samma sätt är det med en berättelse. Man behöver ha grundelementen på plats och i rätt proportioner. Sen kan man börja med finliret. Och har man gjort mycket finlir men inte byggt stommen på ett välfungerande sätt så finns det sätt att hantera det också.
En professionell lektör ger dig konkreta förslag på hur du ska hantera det som din berättelse behöver för att utvecklas och lyfta.
SEN – när du gjort ytterligare bearbetning av texten efter lektörsutlåtandet– kan det vara läge att skicka in din text till ditt drömförlag!
Ann Gewecke
Missa inte kommande inlägg
Gillade du det här inlägget? Missa inte kommande, prenumerera på mitt nyhetsbrev så får du de senaste inläggen summerade i inkorgen varje fredag morgon.
